Häng med till mitt Thailand

Aaaarggh. Jag hatar att packa. På riktigt. Hur ska en virrig själ som jag  kunna bestämma redan nu vad jag ska ha på mig om flera veckor. Jag som grabbar tag i det som känns bra för stunden varje morgon jag kliver upp liksom. Jag har hört flera säga att man ska packa light när man åker till Asien, men jag fattar ärligt talat inte vad det innebär. För några veckor sedan pratade jag med en kompis. De är i Thailand varje år sisådär en månad. Vi kom in på packningssamtalet. Det visade sig att de åker till Thailand med handbagage. Handbagage!!! Asså det hade varit min necessär och mitt reseapotek. Sen hade jag ev fått plats med bikini också. Men åh andra sidan. Det är väl som dom säger. Bikini, solbrillor och solkräm är väl allt man behöver. Kanske ska gå igenom min packning igen.... 4 dagar kvar.

Jag vet inte. Vad det är som gör att livet envisas med att ständigt vara en berg- och dalbana. Att det alltid ska vara liiite nedför. Förra året var det bla visumet. Det tog 4 vänder till Göteborg innan visumet blev i sin ordning. Den här gången hade jag stenkoll. På allt. Fixat och trixat in i minsta detalj. Då... Ja visst, då skadar jag knät. 4 veckor innan avfärd. Inte alls så bekymrad över det, utan tänkte mest att liten tid på kryckor sen är allt som vanligt. Ända tills jag igår träffade ortopeden som krasade alla såna tankar. "Operation. På en gång. Du behöver nog skjuta på din Thailandsresa." Nehej du tänkte jag envis som jag är. Fick mirakulöst nog dom att fixa en tid till mig morgonen efter. Med en knäspecialist som turligt nog arbetade just denna dag. Menisken skulle fixas till lite. Om 2 veckor skulle jag kunna röra mig fritt igen. Jag kunde inte fatta vilken tur jag hade. Sååå tacksam. Väl i väntrummet nästa dag så blev alla där inropade utom jag. Tiden gick